snoriga armar och en randig kind glömmer aldrig bort min tonårssynd
hemmafester och en stulen bil
jag satt vid fyrisån och döda tid

du borde ta dina ord tillbaks
för alla glömmer men inte jag

hör det påvägen in till stan
fast ingen fattar, fattar jag
det vore allt en tragedi
där du är krossad och jag går fri