------------------------------------------------

Egentligen vet hon att det inte är något. Ändå slår hjärtat till varje gång någon nämner hans namn. Hennes vänner vet. De ser hennes reaktion och hör hennes smått hysteriska skratt som kommer ut när de skämtar om honom och henne.

Det kommer aldrig att bli något. Hon vet det. Men när hans blick vilar på henne en sekund för länge vill hon bara klamra sig fast vid den stunden, att den ska hålla förevigt. Efteråt säger hennes vänner ”Men du, han är ju dum” och hon vet, hon vet, hon vet att han är dum men kan inte sluta ändå. Han är dum och hon är dum och varför är hon ens intresserad?

 --------------------------------------------------

De står där i sina fräscha sneakers, stora jeansjackor och delar på en cigg. Tll vänster står den populäraste killen på skolan. Han är så tuff och bryr sig inte om något, har en mamma som är alkoholist och en hel barndom beståendes av våld och hat, men det vet ingen om. Hans kompis bredvid honom gör allt för att få status. Hon skolkar från alla sina lektioner och är på alla fester. Det hon inte vet är att hon om 5 år kommer stå och hjälpa någon att bajsa på ett äldrevårdshem och önska att hon inte hade skolkat så mycket, att all status inte spelade någon roll till slut.

Jag går förbi dem, smått rädd för vad de ska tycka men samtidigt väldigt omån om att försöka bevisa något för dem. De är inte så coola som de tycker att de är, inte egentligen. Allt är en fasad.

--------------------------------------------------