Under malmöfestivalen 2015 hände det även mig. Men egentligen är det ingen stor grej? Eller?

Att få en hand uppstoppad i underlivet spelar väl ingen roll? Att jag har en egen vilja, att jag inte gett mitt samtycke, och att killar i min omkrets blir förvånade när jag berättar att deras kompisar också har gjort det, spelar tydligen ingen roll.

"Boys will be boys" eller vad det är de säger. Fast nej. Små babypojkar har inte någon medfödd egenskap som innebär att de måste tafsa på tjejer. Men jag kan väl inte säga något? Jag är ju en sådan där dum extremfeminist som hatar män. Jag måste ju helt enkelt överdriva när jag säger till en bekant att dens kompis, precis har tafsat på mig.

Jag är så himla äcklad. Och rädd. På bussen, i affärer och på fester. Hela tiden måste jag "ta det försiktigt" och passa mig, för bakom varje krök går en man som kan trakassera mig. Jag har inte råd att chansa. Fastän han är en småbarnspappa eller en kille i min ålder som aldrig skulle göra något ont, kan jag aldrig veta. Inte förens det är försent. Men det är väl ingen stor grej? Eller?